Vi är alla bekanta med ordet 'kunskap.' Chansen är att du har sagt det och hört det på jobbet eller i ditt privata liv under de senaste månaderna. Men visste du att det finns många olika typer av kunskap? Att förstå hur, säg, 'explikativ kunskap' skiljer sig från 'tacit kunskap' kan hjälpa dig att förstå världen bättre–särskilt om ditt arbete involverar att bygga en kunskapshanteringsstrategi eller vara en kunskapsansvarig.

I den här guiden kommer vi att definiera de sju kärntyperna av kunskap och ge dig exempel på hur var och en av dem visar sig i vårt dagliga liv. Låt oss dyka in!

Vilka är de 7 typerna av kunskap?

1. Explikativ kunskap
2. Implicit kunskap
3. Tacit kunskap
4. Procedural kunskap
5. Deklarativ kunskap
6. A Posteriori kunskap
7. A Priori kunskap

Vad är kunskap?

Innan vi utforskar de 7 kunskapstyperna i detalj, låt oss fastställa en definition av ordet 'kunskap.' Enkelt uttryckt är kunskap den sammanlagda informationen, fakta, färdigheter och förståelse om ett ämne som en person får genom utbildning, erfarenhet och resonemang.

På arbetsplatsen baseras ofta ett företags framgång på kvaliteten och tillgängligheten av dess kunskap, samt i vilken utsträckning den delas. Faktum är att forskning har funnit att kunskapsdelning ökar kreativiteten, innovationen och den övergripande prestationen för företag världen över.

De 7 typerna av kunskap

1. Explikativ kunskap

Explikativ kunskap är kunskap som täcker ämnen som är lätta att systematiskt dokumentera (i skrift) och dela ut i stor skala: vad vi tänker på som strukturerad information. När explikativ kunskap förvaltas väl kan den hjälpa ett företag att fatta bättre beslut, spara tid och upprätthålla en ökning av prestationen.

Dessa typer av explikativ kunskap är allt som traditionellt har fångats i en kunskapsbas eller som del av en kunskapshanteringsstrategi. Det är formaliserad dokumentation som kan användas för att utföra ett jobb, fatta ett beslut eller informera en publik.

Exempel på explikativ kunskap

Företag kan dela explikativ kunskap genom att behålla väl dokumenterad information i sin kunskapsbas. Exempel på explikativ kunskap inkluderar saker som FAQ, instruktioner, rådata och relaterade rapporter, diagram, one-sheets och strategiska presentationsdäck.

Här är ett exempel på dokumenterad explikativ kunskap:

Läs mer om strukturering av kunskap.

{{cta}}

2. Implicit kunskap

Implicit kunskap är i grunden lärda färdigheter eller kunskap. Det fås genom att ta explikativ kunskap och tillämpa den på en specifik situation. Om explikativ kunskap är en bok om mekaniken bakom flyg och en layoutsdiagram över en flygplanscockpit, är implicit kunskap vad som händer när du använder den informationen för att flyga planet.

Implicit kunskap fås när du lär dig det bästa sättet att göra något. Du kan sedan ta den erfarenheten och syntetisera den med annan inhämtad information för att lösa ett helt nytt problem.

Denna typ av kunskap har traditionellt uteslutits från formella kunskapsbaser eftersom det kan vara svårt att dokumentera och fånga på ett skalbart sätt. För att få in den i en kunskapsbas, tänk på det så här: “Vad nytt lärde jag mig, skulle det vara användbart för andra, och hur kan jag förklara det?” Här är ett exempel på dokumenterad implicit kunskap:

Implicit kunskapsexempel

Även om implicit kunskap kan vara svårare att dokumentera, kan några exempel på implicit kunskap inkludera en individs förmåga att prioritera uppgifter eller jonglera projekt för att uppfylla deadlines.

3. Tacit kunskap

Tacit kunskap är immateriell information som kan vara svår att förklara på ett enkelt sätt, som saker som ofta är “förstådda” utan att nödvändigtvis sägas, och som ofta är personliga eller kulturella. Denna typ av kunskap är informell, lärd genom erfarenhet över tid, och gäller vanligtvis en specifik situation.

När den kan fångas (om den inte är en känsla, till exempel), bör den läggas till en kunskapsbas. Att göra så gör det lätt att dela expertis som samlats över tid med andra som kan behöva det.

Tacit kunskapsexempel

Tyst kunskap kan vara svår att överföra och går vanligtvis inte att lagra. Ett exempel på tyst kunskap skulle kunna vara en säljares förmåga att veta den perfekta tiden att ge sitt tal under ett möte. En kombination av erfarenhet, att läsa sociala signaler, och andra personliga faktorer måste samlas för att forma den unika kunskapen.

Eftersom denna kunskap lärs genom erfarenhet över tid kan företag hjälpa sina anställda att stärka sin tacita kunskap genom att dela tekniker och tips för att hantera vissa situationer. Ett exempel på detta kan vara en lista över fraser för säljledare att leta efter när de hanterar kundklagomål. Säljledaren kan bättre förstå hur man ‘läser’ eller förbättrar en situation genom att vara förberedd med möjliga samtalsresultat.

Här är ett exempel på dokumenterad tyst kunskap:

4. Deklarativ kunskap

Deklarativ kunskap, som också kan förstås som propositionell kunskap, avser statisk information och fakta som är specifika för ett givet ämne, som enkelt kan nås och hämtas. Det är en typ av kunskap där individen är medvetet medveten om sin förståelse av ämnet.

Denna typ av kunskap lagras vanligtvis i dokumentation eller databaser och fokuserar mer på 'vem', 'vad', 'var' och 'när' bakom informationen och mindre på 'hur' eller 'varför'. När den dokumenteras skapar den grunden för att förstå ämnet och kan hjälpa företag att förbättra hur de delar procedur- och explikativ kunskap.

Exempel på deklarativ kunskap

Några exempel på deklarativ kunskap inkluderar en individs förmåga att veta vad företagets mål är för året. Individen kan också förstå hur prestationen kommer att mätas genom att läsa företagets nyhetsbrev där målen och mätvärdena delas över team.

5. Procedural kunskap

Procedural kunskap fokuserar på 'hur' saker fungerar, och visas genom en individs förmåga att göra något. Där deklarativ kunskap fokuserar mer på ‘vem, vad, var eller när’, är procedural kunskap mindre artikulerad och visas genom handling eller dokumenteras genom manualer.

Exempel på procedural kunskap

Som har sitt ursprung i roten 'procedur', kan ett exempel på procedurkunskap inkludera en standardarbetsprocedur om hur man gör specifika uppgifter, eller använder viss utrustning i en organisation.

6. A Posteriori kunskap

A posteriori kunskap är en subjektiv typ av kunskap som erhålls från individuell erfarenhet. Även om denna typ av kunskap inte är en som dokumenteras i ett företags kunskapsbas, spelar den fortfarande en avgörande roll för framgången för team. Denna typ av kunskap ger individer förmågan att känna till sina styrkor och svagheter som härrör från deras erfarenheter och kan hjälpa företag att diversifiera sina team.

Exempel på A Posteriori kunskap

Eftersom a posteriori kunskap baseras på individuella erfarenheter kan några exempel på a posteriori kunskap inkludera en individs förmåga att leda team baserat på sina tidigare roller inom ledarskap, eller förmågan att avtrappa eller lindra spända situationer.

7. A Priori kunskap

A priori kunskap är motsatsen till posteriori kunskap och erhålls oberoende av erfarenhet eller bevis. Denna typ av kunskap delas ofta genom logiskt resonemang, eller en individs förmåga att tänka abstrakt. Även om a priori kunskap inte nödvändigtvis dokumenteras, visas den ofta i form av teamets förmåga att förstå och resonera när de ställs inför situationer.

Exempel på A Priori kunskap

Exempel på a priori kunskap kan inkludera en individs förmåga att utmärka sig i matematik, eller logiskt resonemang på grund av deras naturliga förmåga att förstå och tolka information utan att behöva ytterligare förklaring.

‍

‍

‍